Känslor?

Tomhet har varit den dominerande känslan efter ONAC.
Nu har nog känslan av besvikelse börjat gro...
Det blir en känslomässig berg-å-dal-bana efter en sådan här tävling.
Troligen är det för att man tömmer allt; fysisk, psykisk och social energi.

Nu gäller det att ladda om. Utnyttja vinterträningen på de två prioriterade tävlingarna som komma skall.

DNF :(

Tyvärr fixade vi inte NM. Efterrådslag med tävlingsläkaren blev det en medicinsk brytning efter 42h. Hade vi inte befunnit oss där vi var på banan hade vi kunnat fortsätta... så ett tips till andra AR-lag, ta inte kontakt med tävlingsläkaren.

Vi visade en del orutin. Saker som laget behöver tänka på; utrustning, samkörning, byten, gemensam målbild, kommunikation etc.
För egen del så behöver jag jobba mer med mentala positiva bilder när jag blir låg. Även jobba med att jag vet att det går att ta sig ur. Så jag får lägga till en del i mina mentala förberedelser.

Äta å dricka...

Nu är alla träningsförberedelser över... på onsdag åker vi till Karlstad för härliga 60timmar i hårt väder, regn, vind etc. Snart går startskottet på tävlingen som har varit i lagets fokus sedan i oktober förra året. Nu ska här race:as!!! Det som återstår är fixet med prylar, och att äta å dricka. Inte en klassisk kolhydratuppladdning, då går vi tomt på ett par timmar. Bara lite mer än vanligt. Viktigast blir att hålla ett jämnt upptag resp förbränning under loppet.

Hoppas även på en riktigt bra tävling och kanske en underbar natt/gryningspaddling med total bleke. Dock har historien sagt oss att det alltid regnar just den här helgen i solstaden Karlstad.

Vill ni följa laget? Gå in på www.multisport.org, förhoppningsvis finns det en bra live-funktion. Vi kommer, enligt startlistan, köra med No 13... Jag tar gärna oturen innan loppet...

Framgång, trots DNF...

Har tagit tag i situationen och kontaktat en sjukgymnast för att få hjälp med min vad.
Träningsprogram som jag följer slaviskt. Allt för att inte göra dumheter...
Mycket kretsar runt min vad. Misstänker att min omgivning tycker det börjar bli påfrestande (de vågar inte säga ngt dock).

Så i helgen nu gick Sveriges hårdaste solorace inom Multisport; Ultimata Kolmården.
E1: Löp/Paddling/Löp. Jag tappade 8min mot min fjolårstid upp till ilägget, troligen en del på långa lyftet och lite till på löpning till bytet. Gissningsvis 18-20min, MEN jag kapade 15min på sträckan. Har alltså blivit runt 35min bättre paddlare!
E2: Torr bana, lite snällare, lite kortare (runt 10km). Dock, kapade tiden mot fjolåret med 2.10h... Nytt banrekord med 1.02... SÅ jag har blivit 1.08h bättre cyklist...
E3: DNF, alltså det går inte mäta hur dålig löpare jag är :)

Så känslan i kroppen är positiv och jag ser framemot de utmaningar som jag har... Det kommer bli bra!