söndag 24 februari 2013

Cantiere

Passo Tonale. Dag 4. Barnfri eftermiddag. Tyvärr började det att blåsa igår och vinden var fuktig... innebar att det i princip inte finns ngt fluff kvar, bara brytskare. Eller?
Förmiddagen blev det lite pistpiskning.
Till eftermiddagen hade jag två projekt; Offpistrepan Cantiere och sedan göra ett försök med lite träning = Skidalpinism.

Väl uppe vid glaciären Pressena (3016möh) så hade jag fått muntligt instruktion om hur jag skulle ta mig ner. Underlaget ser tveksamt ut (hårt + brytskare). Tvekar, men efter att ha pratat med två Italienare, som fixade med sin Randoutrustning vid insteget, så tänkte jag att jag litar på dem efter att de påstod att "det är nog okej underlag". Tog det lugnt vid insteget, körde ca 3 omg med koll på vad Italienarna hade för sig. När de väl började åka, så klotade de båda... ett antal ggr... vad är det vi brukar säga: " Never trust the locals"...
Efter hårda pucklar i början så övergår underlaget till brytskare :-(
Bara att hänga på hälkapporna å köra paralellsväng.
Börjar söka fluff längs med skuggsidan av dalgången.
Hittar ett par stråk å får ihop kanske 20 fluffsvängar.
Kommer ifatt ett gäng Engelsmän med en Italiensk guide. Bra. Det är ju ingen höjdare att köra ensam. Ser till att hålla ner mitt tempo så att de är inom syn å hörhåll.
Väl nere av offpisten börjar transporten tillbaka. Förbi en gammal liftstation, längs ett Randospår, genom en gammal tunnel... noterar att hela norrsidan av berget på längre höjd är fullt med fluff, men det är rejält långt att knata tillbaka... men efter ett tag kan jag inte hålla mig utan ger mig ner i det... och får knata en hel del innan jag kommer tillbaka till byn (1883möh)... Direkt till lägenheten, byta om ut å köra skidalpinismpasset...

Foto: 1/3-del av offpistrepan Cantiere återstår innan transporten tar vid. Notera brytskaren

måndag 4 februari 2013

Utmaning?


Okej... förra året blev jag blåst på att sätta nytt rekord upp på Skutan...
I år ska vi inte dit, så då tänkte jag att om jag istället tar å hudar från botten till toppen i Ramundberget så borde väl det nästan vara en likvärdig utmaning...
...så sagt å gjort. Förberedde mig mentalt, ladda med mig lite vatten, tänkte att jag får gå energitom om det kommer ta lite längre tid..
Kallt ute, runt 15 minusgrader, solen påväg upp.
På med hudarna å pang iväg. Planen var att hålla mig i pulsspannet runt 130... lite materialstrul, ena hälhöjaren vill inte sitta fast, okej då kör jag utan dem. Tuffar på, och... där är visst toppen, 25min senare (det blev visst 250höm). Ehe? Ska jag köra en gång till? Eller? Nä. Jag sticker å byter kläder och pumpar lite i offpisten istället.
...så det var det...