Prestige...

Och så var det dags för årets prestige tävling, KM!

Att mäta sig med lag- och träningskompisar skapar alltid prestige.

Ingen vill vika ner sig... så det blir ytterliggare en "tävling" där lungorna ska rivas ut ur kroppen.

Det är inte riktigt min melodi.

SMHI hotar även med att det ska bli rejält kallt, så klädstrategi istället för mat/vätska.
Vill ju inte offra sekunder i bytena, vill inte frysa för det ger sämre teknik, vill inte bli för varm.

Klädvalet blir nog precis innan start. Arrangören "hotar" även med en s k Nomadostart(lottad ordning på momenten), tyvärr kommer det inte att bli rättvist iom att de som startar med paddling kommer ha en fördel (eller?)

Köra hårt

Jo, nu när säsongen är över... varför ska man då köra hårt? För att det är kul, oftast.
Det blev ganska hårt i helgen; 3.5h singeltrack MTB, 1.5h Backdistans löpning, 3h klättring.
MTB blev lite väl hård, var som en disktrasa på slutet, hade alldeles för lite energi med. Och glömde ta med pengar... Den berömda väggen...

Idag på löppasset kände jag av backpasset, rejält.

IFK-Ljungkile 1-1

Vet inte om man ska vara glad eller ledsen.
Visst vore det kul om Norrköping hade ett bra fotbollslag, men med tanke på hur man sköter verksamheten tycker jag att det är rätt åt dem och tycker att det gärna kan gå åt helvete...

Men som skattebetalare så nu när IFK blir degraderade så får de en hyreslättnad på Parken. Tror att det är från 15milj/år->7milj/år. Det blir vi skattebetalare som får stå för skillnaden resp att vem vill hyra en loge för att se ett halvkasst superettan lag?

Norrköpings kommun har gjort en satsning på en multihall, tycker jag är helt okej.
Men hur tänkte Ottosson med Parken? Framförallt när IFK inte satsar på egna produkter i A-truppen, istället köpa in Malawiska landslagsmän(?).

För f-n visa respekt (fortsätt?) att ge stötning till de idrottare i Norrköping som lägger ner massor av tid (gratis) och tar medaljer på nationell och internationell nivå, istället för att skicka pengar till Polen, Malawi etc. Till att börja med, hjälp BKK.

(Ursäkta mitt politiska inlägg, men jag är frustrerad)

Illa

Allt pekar mot att det har gått riktigt illa vid branden i BKK.
De av mina klubbkompisar som har haft sin utrustning där har fått den förstörd.
Större delen av klubbens armada är förstörd... Visst det är "bara" prylar, men en olust känsla och sorg känner jag.
Tror tyvärr inte att BKK kan räkna med något stöd från kommunen. Norrköpings kommun pumpar har valt att pumpa in pengar i fotbollen (300milj till en ny arena till Sveriges sämsta allsvenska lag), så kommunen är egentligen inte fattig...
Vad jag har förstått från NT så hade BKK ett kortidsarende, så det kan t o m vara så illa att kommunen utnyttjar situationen och avhyser hyresgästen. Har inget till övers för kommunens politiker, vare sig blåa röda eller gröna.

Vi har även fått lära oss att försäkringsbolag har olika policys och det finstilta inte är till kundens fördel. Några kommer att få ersättning, andra inte...
Sämsta försäkringsbolaget (hittills) är Länsförsäkringar. Där blir det noll.
Jag har för egen räkning försökt få dem (LF) att ge mig försäkringar på mina prylar; kajaken vill de inte försäkra, cyklarna ska de ha hutlöst betalt för... Det blir att sondera marknaden och sprida sina försäkringar... Alla förslag mottages.

Tragiskt, sorgligt!

Bråvikens Kanotklubbs lokaler har i natt eldhärjats.
Branden startade vid 6-tiden. Precis i den vevan som gryningspatrullen brukar lägga ut...
Hoppas att så många som möjligt av de som hade sina båtar där har klarat sig.
Går att läsa mer här...
http://www.nt.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=4363217

Prylar går ofta ersätta, men med viss ekonomisk förlust och en massa omak.
Det som jag tycker är jobbigt med prylar som går sönder, cyklar som blir stulna etc är all tid med små justeringar som man har lagt ner. T ex på kajak så har man justerat in roderverkan och sitsen, ev byggt upp stöd osv. Det blir att börja om från noll, igen...

Hoppas att skadan är ringa.

Krånglande knä?

Tyckte mig ha känningar i höger knä efter SM.
Hade bestämmt mig för att köra ett lugnt löppass förra måndagen. Visst det kanske blev lugnt för somliga men jag ryktes med och gick rätt så hårt (utifrån mina förutsättningar). Kände av både laktatintoleransen och astman...
Sista biten på "gröna slingan" är mycket asfalt och jag tyckte att det flöt. Skön känsla.
Dagen efter hade jag känningar inne i knät.
Har haft problem med båda knäna genom årens lopp. Just knäproblem känns inte som jag vill chansa med. Det är alldeles för många i min omgivining som har gjort operationer eller som har fått lagt av pga knäkrångel.

Min åtgärdslista:
Utsida - löparknä => Slarvat med stretching => ordination stretch varje dag. Voltaren.
Utsida/uppe => Bara att stretcha, mycket. Är en varningsklocka för löparknä. Trött i lårmuskelaturen.
Utsida/hålighet - kan jag få precis i början av ett pass => försvinner efter uppvärmingen.
Inne - stumt underlag (afalt/betong) => Vet inte hur jag ska ordinera. Hade motsvarande problem som 15åring, då hade jag löpt en del asfaltsträckor med spikskor... Har nu testat en veckas vila och kommer undvika att gå hårt på hårt underlag. Köra mer mjuktunderlag.
Ett annan orsak är gamla skor => Byt hela skoparken (ja, det är dyrt men i jämföresle med konsekventen så är det ingenting)

Nu har jag tagit en veckas vila från löpningen. Har kört motionscykel och styrketräning med fokus på Core.
Tänker testa ett lugnt löppass idag, iaf på asfaltssträckorna.

Å så vill jag komma igång med paddlingen. Nu har SMHI hotat med kuling, den vinden ger ingen bra paddelträning, mer balans, så de riktigt blåsiga tillfällena kommer jag står över och jag kommer nog på morgonpaddlingarna satsa på att köra tröga båtar (med tanke på styrka och säkerhet) iom att det är mörkt. Är inte helt bekväm i V10an ännu.

Kriget kommer...

Imorgon börjar säsongen på Litauiska bärplockare. Ska ni ut i skogen så ta på er ngt färggrant och öva på frasen... "Jag svensk, skjut inte". Sista två dagarna har jag stött på 2 jaktlag med laddade bössor. Verkar som om de mobiliserar för ett riktigt krig i år...

På dagens löprunda, upp på Jakobsdalberget vid Ågelsjön, så rekade jag nerfarten för att klara av den på hoj. Känns som att man ska ha en riktig DH-hoj. Någon vänlig själ hade skrapat ihop lite material vid en trädpassage (diam 0.5m), så där blir det ett hopp på 3m, gäller att våga... (gulp)

Mullemeck...

Vintercykeln är tillfixad, i princip iaf. Lite efterjusreringar kommer krävas av styrlagret. Intressant tur idag med en cykel som väger ca 4kg mer än tävlingshojen. Jag fixar inte alla trix och svårigheter på samma sätt som en med en piggare hoj. Okej, motorn är densamma med Newtons lag gäller F=ma, alltså mer massa kräver mer kraft för att få lika acceleration...

Saker å ting börjar röra sig...

...det går bra nu...

Inget brock enligt specialistläkaren. Alltså ingen operation och 8 förlorade träningsveckor.
Tar nog några veckor semester från träningen för att få tillbaka suget. Kör enbart rolig
träning. Sparar ett tag på den där slitsamma "måste" träningen.

Reviderad resultat lista från SM gör gällande att vi blev 16e!
19e på race:t (3 finska lag framför oss som inte räknas i SM).

Fanns tydligen en undangömd regel i Svenska Cupen som jag inte hade koll på.
Att man var tvungen att ta poäng vid 3 deltävlingar (topp20) för att få räknas med i totalställning. Vips så avancerade vi från en total 16e plats till 11e.
Känns kalas skönt, iom att jag själv ser mig som en medelmåtta inom det här skrået.

Säsongen är över! (I princip...)

16e!

Kanske inte något att egentligen skriva in i historieböckerna, men nu har vi en dokumenterad SM-placering; 16e i Multisport.
Däremot tycker jag att vi gjorde det på ett imponerade sätt...

Efter ca 6.5h så ligger 8-10 lag inom 5-6min. Vi ligger i klunga (MTB) med fyra lag, kvar är ett byte och en kort orientering. Vi bestämmer oss för att trycka till så mycket våra kroppar tål. Snabbt byte och järnet ut på löpningen. Tyvärr missar vi andra kontrollen med ca 1min men annars flyter det på. Vi har ett lag kvar att skaka av oss, de ligger ca 50m efter oss när vi är på väg mot mål. De inser dock att vi är starkare (?) och slår av på tempot och börjar gå... vi springer runt sista häcken har bara en uppförsbacke kvar upp till slottet (Bogesundsslott) och målet. När vi kommer utom synhåll börjar vi också "Trekka".

Vi lyckas tvåla till alla lagen som låg omkring oss. Ger en skaplig adrenalinrush och tillfredsställelse.

Det är 9min fram till nästa lag i resultatlistan, så mycket missar har vi inte gjort så att de var utom räckhåll...

Liten film...

Kan ge lite ökad motivation...
Vet att den inte kanske har den bästa kvalitén... men det visar hur roligt det kan vara.
http://www.youtube.com/watch?v=Vx8BcBl9P68

Usel form...

Det känns att det är sista(?) tävlingen nu helgen (SM i Multisport).
Formen känns usel, motivationen lite sisådär. Har även en fight med en begynnande förkylning (tror jag). Försöker kontrollera och trycka undan den. Har därför i prinip inte tränat sedan i lördags. Avbröt formtoppningen(?). Tanken var att köra ett hårt å långt MTB-pass på 4h, blev 2:50 och var rejält sliten och loj i kroppen (kan hänga ihop med att jag missade en del i energi intaget). På söndagen skulle jag kört Orientering + Paddling totalt kring 3h. Det ställde jag in.

Så den här veckan har blivit mycket vitaminer, sömn (?) och lätt träning (klättring, handikapplöpning och en väldigt kort paddeltur).

Nu börjar jag vätske- och matladdningen.

Jobbigast inför loppen är allt fix med prylar, och hinna få in det i den normala veckorutinen:

• Underhåll/service på utrustning
• Race-setup MTB, Kajak, utrustning etc
• Välja kläder/skor
• Plan för Mat å dryck (inhandla detta också)
• Packa ovanstående, + grejer innan start, + efter målgång

Det blir en hel del fippel. Ju mer jag hinner göra innan vi åker desto mindre stress tävlingsdagen.
På de "korta" racen tycker jag att jag börjar få lite rutin. När det blir AR har jag inte samma rutin...